27 November 2010

Gooodmorgon!

Sitter just nu och väntar på att min far ska bli klar i duschen så han kan köra mig till stallet.
Hade gärna velat pussa på Artie en sista gång innan han åker till sin nya lyckliga ägare idag. Usch!

Varför valde jag att hålla på med hästar och inte fotboll eller ngt annat? Jo, för den lyckan jag får av att bara se nån utav mina små bäbisar, den går bara inte att beskriva.
Det är som att hugga sig själv i magen med en kniv varje gång nån av dom åker. Och detta året har varit det värsta.
Idag åker den 5:e, 5st på bara ett år. Och det är inte slut än. 

you made it, you are the worlds greatest.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0